Oro över folkbibliotekens ekonomi

Sverige har omkring 1.100 folkbibliotek. Tillsammans är de vår mest besökta gemensamma mötesplats. Folkbiblioteken finns inte enbartför att vi ska kunna låna böcker gratis. De finns för att ge tillgång till böcker, tidningar, tidskrifter, internet, databaser med mera och för att vi ska kunna vara delaktiga demokratiska medborgare. Eftersom det är gratis får alla lika möjlighet till olika typer av information och medier. Den senaste tiden har vi fått oroande signaler över folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar och hur de förhåller sig till lokala biblioteksplaner och bibliotekslagen.

-Biblioteken är en del av vår demokratiska infrastruktur och ska vara tillgängliga för alla. Då måste också vara ordentligt finansierade kommenterar Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.
​​
​Under våren har därför Svensk biblioteksförening undersökt hur ekonomin utvecklats de senaste 20 åren. Baserat på offentlig statistik presenterar vi tre olika beräkningar (se länk nedan):

- Snittkommunen lade 351 kr per invånare på sina folkbibliotek år 2000. År 2019 hade det ökat till 502 kr per invånare – en ökning på 43 procent. Kommunernas totala kostnader per invånare ökade med 89 procent under perioden. Den skillnaden motsvarar idag 1.6 miljarder kr. Det kan sättas i relation till de knappt 4,6 miljarder kr som folkbiblioteken kostade totalt år 2019.

-Folkbibliotekens andel av kommunernas totala verksamhetskostnader var år 2010 0,94 procent. Denna andel sjönk till 0,8 procent år 2019. Denna skillnad motsvarar 784 miljoner kr.

-Om folkbiblioteken skulle bibehållit samma personal, lokaler m.m. år 2019 jämfört med 2015 hade anslagen behövt öka med 12 procent. I verkligheten ökade de endast med sex procent. Skillnaden motsvarar 275 miljoner kr på fyra år.

Oavsett hur man räknar finner vi alltså att folkbiblioteken nedprioriterats.De har helt enkelt inte hängt med i kommunernas allmänna ekonomiska utveckling, utan får allt mindre del av den kommunala budgeten. Totalt summerar detta till en väsentlig del av folkbibliotekens totala kostnader. Samtidigt kan vi inte se att folkbiblioteken fått ett minskat uppdrag under dessa 20 år – snarare tvärtom.

-När inte budgeten ökar i takt med kostnadsutvecklingen och nya uppdrag betyder det att biblioteksverksamheten på sikt urholkas. Det blir färre bibliotekarier, sämre medieutbud, färre aktiviteter och stängda bibliotek. Denna utveckling står i bjärt kontrast till högtidstalen om bibliotekens betydelse säger Karin Linder.

De flesta kommuner fattar beslut om sina budgetar för kommande år innan midsommar. Svensk biblioteksförening har med anledning av detta skickat ett öppet brev till samtliga ordföranden i landets kommunstyrelser (se länk nedan). Vi uppmanar dessa att uppmärksamma de ekonomiska förutsättningarna för biblioteksverksamheten i respektive kommun samt hur uppdrag och resurser står i relation till varandra.
​​
​Vi har också brutit ner några nyckeltal (kostnad, antal medarbetare samt bokinköp) för biblioteksverksamhet i landets alla kommuner under en längre tidsperiod (selänk nedan). Syftet är att kunna granska hur förutsättningarna för biblioteksverksamhet utvecklats under en längre tidsperiod.
​

Folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar sedan år 2000

Öppet brev till kommunstyrelsernas ordförande
​​
​Faktablad samtliga kommuner
​​
​